Du befinner dig i Teckomatorp.
Det är natt och du står framför ett hus.
Du knackar på dörren.
Inget händer så du lyfter på dörrmattan.
Då flyger dörrmattan iväg!
Dörrmattan flyger iväg högt över takåsarna och syns snart inte i mörkret.
Du står häpet kvar några sekunder innan du hör ett svischande ljud närma sig. Det är dörrmattan som hämtat hundratals, kanske tusentals dörrmatte-kompisar som nu är på väg mot dig i hög hastighet!
Dörrmattorna anfaller dig och snart ligger du underst i en hög av arga mattor!
Då kommer du plötsligt på en sak.
Du får loss ena armen och börjar vicka dina tänder.
En efter en ramlar ur din mun.
"Ledsen, mattor! Ni finns inte på riktigt, det här är bara en dröm." säger du.
Du har drömt tandtappar-drömmen så ofta nu att du till och med börjat använda det för att ta reda på om du drömmer, i dina drömmar!
"Åh, typiskt!" säger mattorna och flyger iväg samtidigt som du vaknar.
Du tittar på klockan.
Det är snart dags att kliva upp.
Så du bestämmer dig för att kliva upp.
Efter frukosten är det dags för din judo-träning.
Du tar cykeln som vanligt.
När du kommit en bit möter du plötsligt en hatt som blåser längs marken.
Efter springer en man och ropar "Min hatt! Min hatt!"
"Jag tar den!" ropar du och gör bredsladd med cykeln och sätter iväg efter hatten.
Du är snart ikapp den.
Mannen blir otroligt tacksam när du kommer med hatten till honom.
"Tack för att du räddade min hatt!" säger han.
Han tar upp en 500-lapp ur fickan och ger dig och försvinner sen snabbt iväg.
Du tittar efter honom och ska precis ge dig iväg på cykeln igen när en annan man dyker upp.
"Du har inte sett min hatt?" frågar han.
Innan du hinner svara..
..kommer hatten blåsande längs marken igen.
|